Ungdomar och sociolekter

När man säger att sociolekt är sätt att prata som har med socialgrupp att göra tänker man kanske i första hand på ordval och stilnivå, men för att komma åt begreppet sociolekt behöver man förmodligen dra in fler faktorer i analysen än det en person säger. Attityder och talvanor samspelar när man ska hävda sig i en grupp. Det finns individuella skillnader, det finns könsmässiga skillnader, men också sociala som hänger samman med hur vi reagerar på situationen och uppgiften.

 Språkforskaren Karolina Wirdenäs beskrev i sin avhandling från 2002 ungdomars argumentationstekniker i gruppsamtal. Hon spelade in diskussioner i grupper på teoretiska och praktiska program på en gymnasieskola. Det finns en koppling mellan val av program och föräldrarnas samhällsklass. Fler arbetarbarn väljer yrkesinriktade, praktiska program och elever med föräldrar med högre studier bakom sig väljer oftare teoretiska högskoleförberedande studievägar.

 Wirdenäs  analyserade ungdomars sätt att argumentera för sina åsikter när de diskuterade musik. Den vanliga uppfattningen att pojkar dominerar i grupper stämde inte i just den här undersökningen, men det fanns en annan skillnad.

Tendensen var tydlig att elever från de teoretiska programmen i större utsträckning var engagerade i uppgiften, medan gruppdeltagarna från de praktiska programmen inte tog egna initiativ utan gav enstaviga svar. Trots frågor och följdfrågor fick samtalsledaren till en början inte särskilt uttömmande svar. Visst ställer man sig frågan vad det är som gör att de praktiska eleverna hade större motstånd och var mer avvaktande? Är det självbilden i skolan? Har lärarna olika förväntningar på olika program? Är eleverna osäkra på vad som krävs av dem? Sen vet man inte heller om det bara gällde den här undersökningen eller om det är ett allmängiltigt mönster.

Förra veckan besökte jag en gymnasieskola i Borås. Eleverna fick bland annat svara på frågor om samtalsstil och samhällsklass. En övervägande majoritet ansåg att man blir bedömd efter hur man pratar och att man kan gissa sig till en persons socialgruppstillhörighet genom personens sätt att prata. Däremot ansåg man inte att skolframgång var kopplat till socialgrupp det blev stor övervikt för att andra faktorer är viktigare för hur man lyckas i skolan.

En mycket intressant artikel om läskunskaper som avgörande faktor för hur man lyckas  i skolan står att läsa i DN i dag. Kloka analyser, samverkande krafter och inte minst mod att förändra behövs, för att vi ska få en skola som ger alla barn en vettig grund att stå och den kunskapen behöver nå ut till alla. Tack, Maciej Zaremba!

About these ads

Om språkspanaren

Språkintresserad lärare och skribent
Det här inlägget postades i Sociolekt, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s