Uttalet av euro

Hur uttalar du:

neu- i till exempel neuros ? Jag gissar på antingen nevrås eller neurås. Och på samma sätt i orden: neutral, pseudonym och leukemi.

Ev eller eu (som en glidande diftong) är det vanligaste uttalsättet av eu-

Så är det också när eu- står i början av ett ord som i eufori, eukalyptus och Europa , europé och europeisk.

Hur kommer det sig att valutan euro av många uttalas som jorå och inte evro eller euro ? Engelskans inflytande förstås. Det är en onödig vana enligt mitt sätt att se det.

Vi har visserligen ett ord där vi har tagit in det engelska uttalet och det är deuce med uttalet djos. Det betyder fyrtio lika i tennis. Men ordet är ett fackuttryck och inom idrotten har vi många exempel, där vi helt enkelt övertar termer med uttal, stavning och allt som icing och crosschecking och många fler.

Angående valutan euro så uttalar man på andra europeiska språk euro enligt uttalsreglerna i det egna språket. På tyska låter det som åjrå och på franska som örå. Jag tycker att vi kan hålla på våra egna uttalsregler vi med.

Publicerat i Att diskutera, Tendenser | 8 kommentarer

Fasta uttryck

En del uttryck i språket är fasta, det vill säga att ord hör samman i fraser. I högre stil är det vanligt, men även i talesätt som används i vardagen. Några kan vara lite gammaldags men som man möter i litteraturen.

Ett exempel: Vad är en åtgärd? En åtgärd är något man gör, en handling, en insats. Och verbet är vidtar. Man vidtar åtgärder. Om man inte vet det är det svårt att gissa sig till vilket verb det ska vara.

Testa några fasta uttryck här nedan. De går att söka på nätet i en synonymordbok eller slå upp i en ordbok som Svenskt språkbruk, men här i bloggen kommer de rätta svaren sist.
Vilka verb saknas i meningarna?

1. Hon måste …………..….avkall på en del krav.
2. Lobbyisterna kan lyckas om de ……………..……..påtryckningar på rätt personer
3. Invigningen ……………………rum den 12 januari 2017.
4. Presidenten har ………………………….äktenskap med en frånskild kvinna.
5. Hon ………………………luft åt sin besvikelse vid mötet i går.
6. Varför måste du alltid ……………………narr av honom?
7. Jag tycker att de ………………………………….alldeles för stora växlar på sina framgångar.
8. Han skvallrar säkert. Han kan aldrig …………………………..tätt
9. Sätt igång! Nu ………….……….……..vi oss verket an.

Vad betyder uttrycken egentligen?

1. Hon måste ge avkall på en del krav Ge avkall eller göra avkall på betyder att avstå ifrån något. Ett exempel till : Om jag vill bo i en så dyr lägenhet måste jag ge avkall på mycket annat.
2. Lobbyisterna kan lyckas om de utövar påtryckningar på rätt personer. Utöva påtryckningar innebär att påverka någon. Man övertalar eller pressar någon för att få som man vill.
3. Invigningen ägde rum den 12 januari 2017. Ägde rum betyder att den var vid det tillfället. Äga rum betyder hända eller ske
4. Presidenten har ingått äktenskap med en frånskild kvinna. Ingå äktenskap är ett mer formellt uttryck för att man har gift sig.
5. Hon gav luft åt sin besvikelse vid mötet i går. Att ge luft åt är att tala om, att berätta, att uttrycka något.
6. Varför måste du alltid göra narr av honom. Göra narr av är att håna någon, att göra en annan person löjlig.
7. Jag tycker att de drar alldeles för stora växlar på sina framgångar. Dra stora växlar på är att försöka utnyttja eller använda eller framhäva något. Man överdriver betydelsen av något.
8. Han skvallrar säkert. Han kan aldrig hålla tätt. Att hålla tätt kan i konkret betydelse vara att inte kissa på sig, att inte läcka. I abstrakt betydelse kan det vara att hålla tyst att inte läcka information.
9. Sätt igång! Nu griper vi oss verket an. Att gripa sig an något är att börja göra något, alltså här: Nu börjar vi!

Om du när du läser och skriver stöter på fasta fraser kan du slå upp:

Synonymer på nätet:
http://www.synonymer.se/
http://synonymer.woxikon.se/

Ordboken Svenskt språkbruk på Nordstedts förlag tar upp sådana konstruktioner och fraser.

Publicerat i Språkriktighet, Svenska som andra språk | Märkt , , | 2 kommentarer

Kan mannen vara gravid?

Nu och då hör man par säga. ”Vi är gravida”. Betydelsen är uppenbar. Alla förstår att man menar att man väntar barn . Att använda ”vi” i samband med ”gravid” betonar tvåsamheten, man vill visa att väntandet gäller båda, men rent logiskt och betydelsemässigt blir det dock inkonsekvent eftersom gravid kommer av det latinska ordet gravis som betyder tung. Den feminina formen av gravis är gravida och det är ju den blivande mamman som blir tyngre och tyngre allteftersom fostret växer.

Nu är det som i alla språkliga sammanhang att om fler och fler börjar använda ordet gravid på det här nya sättet och säga ” vi är gravida” så kommer det efter några årtionden anses som det naturliga och riktiga uttryckssättet. Språket ändrar sig ständigt.

Förändrade uttryckssätt ser man när man tittar tillbaka i tiden. Det finns många uttryck för att vänta barn som inte används längre, till exempel ” en havande kvinna” eller ” hustrun var i grossess” eller varför inte det omskrivande uttrycket ” hon var i ett välsignat tillstånd”. Grossess har liknande bakgrunde som gravid. Gros, i femininum grosse betyder stor, tjock på franska, som vi har lånat ordet ifrån.

Om djur använder vi ordet dräktig, till exempel ” ett dräktigt sto” eller ” en dräktig tacka”.

Publicerat i Språkhistoria, Tendenser | Märkt , , | Lämna en kommentar

Fel då – rätt nu

Vi uppfattar rätt och fel i språket utan att tänka på att det vi säger en gång i tiden kanske ansågs vara fel.
Har du hört någon säga om klockan – Hon är fem. I stället för den är fem. I dialekter, till exempel i vissa delar av Värmland, Svenskfinland, Gotland och Älvdalen förekommer än i dag att man säger hon om klockan.

De som har läst tyska vet att inte bara personer utan även saker kan vara ”han eller hon”. Der Tisch da- er ist neu und die Lampe- sie ist auch neu. Man säger han om bordet och hon om lampan och så har det varit i svenskan också. I fornsvenskan gjorde man skillnad på:
åkern – han
månen- han
solen- hon
väskan –hon

Alla ord för personer och saker var antingen ” han- hon – eller det”. Under medeltiden började den användas om fler och fler saker och i texter från 1700-talet kan man se att ”den och det” var vanligare än ”han och hon”. Sakerna hade blivit könlösa.

På 1800-talet var det en språkstrid om man skulle återinföra ”han och hon” om saker och återgå till det gamla systemet. De som tyckte det såg äldre tiders språkbruk som ett ideal för hur det svenska språket borde vara. Man ansåg att nymodigheterna förstörde språket och gjorde det sämre.

De som försvarade förändringen ansåg det som omöjligt att återgå till det gamla språkbruket, eftersom många nya ord hade kommit in i språket sedan 1300-talet, när den stora förändringen började. Vad skulle man göra med alla nya ord? Skulle man behöva hitta på om ordet skulle vara han eller hon. Nej, det ansågs vara ett hopplöst företag.

År 1900 infördes en ny genuskategori i grammatiken : reale. Det som idag kallas utrum eller n-ord: Ser du månen? Den är alldeles röd. Solen är i moln men den kommer snart fram igen.

Det de flesta faktiskt säger slår igenom i grammatiken även om det tar några hundra år.

Publicerat i Språkhistoria | Märkt , , , | 4 kommentarer

Ord speglar tiden

I ordböcker får man förstås ordförklaringar, men det är också roligt att se hur ordböcker speglar samtiden. Jag sitter och bläddrar i Nya ord med historia av Peter Olausson. Boken har några år på nacken men känns ändå samtida (Ordalaget 2010). Boken kan sägas vara en arvtagare till Gösta Bergmans Ord med historia från 1966 och Nya ord med historia 1981. Bergman fick på sin tid många läsare att bli intresserade av etymologi (ordens ursprung och historia).

Vad säger då Nya ord med historia om dagens samhälle? Vad behöver vi nya ord för? Två områden är väl företrädda bland de nya orden: mat- och datorvärlden. Inte så förvånande kanske. Bland matorden är det ny maträtter och ingredienser som ges en bakgrund som till exempel:
• gucka
• gnocchi
• langos
• quorn
• quinoa
• umami
• wasabi
Datavärldens ord är i och för sig välkända men det är kul att få en förklaring på hur ordet har uppstått. Ord som:
• cyber-
• chippa
• default
• hacker
• lagga
• lana
Vilka ord vi lånar och varför följer samma regler som gällde inlånade ord på 1000-talet när kristendomen förde med sig ord från latin och grekiska, på medeltiden och på 1500-talet när svenskan invanderades av tyska ord, på 1600- och 1700-talet när allt fint kom från Frankrike och lånorden hämtades därifrån, på 1800-talet när industrialismen fick oss att låna in ord från England och därefter den period som fortfarande pågår med den stora tillströmningen av lånord från amerikansk engelska. Där innovationerna uppstår där benämns det nya och de nya orden lånas in i andra språk.
Matorden visar att Amerika inte är matens stormakt. Där kommer orden från andra länder och spridningen är mycket större: Italien, Spanien och Japan är några exempel. Men vad den tekniska utvecklingen beträffar får man absolut intrycket av att Amerika leder stort.

Olaussons Nya ord med historia finns på bokrean

Publicerat i Språkhistoria, Tendenser | Märkt | Lämna en kommentar

Vad kommunicerar bilden?

ETT HEM?

ETT HEM?

Vilka associationer ger den här bostadsannonsen? Vem är bostaden till för? Själv skulle jag känna mig som en förorening om jag kom från köket efter långkok och stök och skulle slå mig ner i den här miljön. Jag skulle behöva desinficeras först innan jag kunde sätta mig i soffan. Men vi kanske ska drömma om ett liv där vi inte behöver göra något manuellt arbete utan glida in från duschen för en snabb drink i det här vardagsrummet före businessmötet eller kvällens nöjesliv?

Förmodligen motsvarar bilden ändå någras ideal. Annars skulle sådana här bilder inte vara så allmänt förekommande i bostadsannonser.

Publicerat i Bildspråk | Märkt , | Lämna en kommentar

Adverbens placering i huvudsatser och bisatser

Vet du vad adverb är? Och huvudsats och bisats? Om inte tror jag att du kommer att förstå om du läser exempel som kommer här i några inlägg. Det är bra att ta lite i taget och fundera innan man går vidare.

Varför är det bra att veta vad som är huvudsats och bisats? Jo, det har betydelse för placeringen av till exempel ” inte” som är ett adverb. Se exemplen:

Huvudsats: Jag kan inte åka. (kan inte )
Bisats: Eftersom jag inte kan åka…….. ( jag inte kan )

Namnen huvudsats och bisats kommer av att huvudsatsen har huvudbetydelsen som bisatsen sedan kompletterar. Man brukar säga att en huvudsats kan stå ensam men det kan inte bisatsen.

Se här exempel på bisatser:

…….eftersom jag är sjuk.
…..när jag jobbar sent.
….då det kommer ett bra program.

Det fattas något. Eller hur? De här bisatserna kan hakas på en huvudsats och då blir det som sägs begripligt.

Jag ligger i sängen, eftersom jag är sjuk.
Min man lagar mat, när jag jobbar sent.
Barnen tittar på tv, då det kommer ett bra program.

Publicerat i Språkinlärning, Svenska som andra språk | Märkt | Lämna en kommentar

Placeringen av ”inte” i bisatser

Det finns många fler ord än ”eftersom, när och ” som inleder bisatser. Här kommer bara några till:

att – därför att – för att – som – om
Se bisatserna:

1.….. att han hade gjort det. 2. ….därför att jag klarar det. 3 ….. för att han ville jobba.
4 …. som jag hade bytt däck på. 5 …….om du har lust.

Följ regeln som står här nedanför och sätt in inte i bisatserna.
REGEL: I bisatser står ”inte” efter subjektet och före första verbet.

Facit:

1…….att han inte hade gjort det 2……därför att jag inte klarar det. 3…..för att han inte ville jobba. 4……som jag inte hade bytt däck på. 5…… om du inte har lust.

REGEL : I huvudsatser däremot kommer ” inte” efter första verbet.

Facit: Då blir meningarna så här:
1. Jag visste inte att han inte hade gjort det.
2. Jag tänker inte göra något alls därför att jag inte klarar det.
3. Vi kunde inte öppna butiken igår för att han inte ville jobba.
4. Han ville inte köra bilen som jag inte hade bytt däck på.
5. Du behöver inte göra det om du inte har lust.

(Ord som inleder bisatser kallas subjunktioner eller underordnade konjunktioner om man vill läsa mer i en grammatik.)

Publicerat i Språkinlärning, Svenska som andra språk | Märkt | Lämna en kommentar

Placering av adverb i huvudsats och bisats

När man lär sig hur ”inte” har olika placering i svenskan, beroende på om satsen är en huvudsats eller en bisats, brukar man lära sig två regler:

REGEL : I huvudsatser kommer ” inte” efter första verbet.

REGEL: I bisatser står ”inte” efter subjektet och före första verbet.

Men samma regel gäller en mängd andra adverb. Några exempel:

1.Tidsadverb: nu, nyligen, just, genast, snart, alltid, ofta, ibland, sällan, aldrig

2. Adverb som hör till hela satsen: gärna (hellre, helst) , troligen, tydligen, egentligen, slutligen. äntligen, tyvärr, ju, nog, väl, kanske, faktiskt, i alla fall, ändå

3. Negationer: inte, ej, icke, knappast

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Testa om du kan adverbens placering i huvudsats och bisats

Läs igenom de tidigare inläggen: Adverbens placering i huvudsatser och bisatser och Placeringen av ”inte” i bisatser och Placering av adverb i huvudsats och bisats.
Testa sedan om du har förstått hur adverben ska placeras genom att sätta in adverben i nedanstående meningar. De adverb du ska sätta in står i parentes före meningen. Sätt in det första adverbet i huvudsatsen och det andra i bisatsen.

( inte, troligen) Jag har hört att han har flyttat till Norge.

(väl, faktiskt) Vi ska träna mer så att du förstår det här.

( inte, kanske) Sara ska börja studera som du vet.

( alltid, egentligen) Hon lyssnar på musik medan hon borde göra läxorna.

(tydligen, verkligen ) Han har pengar till hyran, fastän han har jobbat lite.

(tyvärr, alltid) Jag måste gå hem därför att jag har så mycket att göra.

( tydligen, inte) Du måste säga till om du vill ha böckerna.

Facit: Jag har inte hört att han troligen har flyttat till Norge. Vi ska väl träna mer så att du faktiskt förstår det här. Sara ska inte börja studera som du kanske vet. Hon lyssnar alltid på musik medan hon egentligen borde göra läxorna. Han har tydligen pengar till hyran fastän han verkligen har jobbat lite. Jag måste tyvärr gå hem därför att jag alltid har så mycket att göra. Du måste tydligen säga till om du inte vill ha böckerna.

Publicerat i Språkinlärning, Svenska som andra språk | Märkt | Lämna en kommentar