Fult språk

Svordomar sägs öka i användning, eller i alla fall vara mindre tabubelagt i till exempel seriösa tv-program. Att grovt språk och könsord används i skolor har också varit uppe till debatt. Vilka som använder grovt språk och varför har flera språkvetare kommenterat, till exempel Rickard Jonsson i Blatte betyder kompis, Fanny Ambjörnsen I en klass för sig och även Bengt G Dagrin författaren till Stora fula ordboken.

 

Vilka är det då som är ”fula i mun”? Jag fick en påminnelse om mina fördomar när jag passerade ett sällskap som stod utanför en port. Det var ett yngre par och en späd, vithårig dam i blommig sommarklänning. Hon stod lutad mot sin rullator och plötsligt fräste hon till med hög röst. ” Det är för de där jävla knarkarna som jag flyttar!”

Hoppla! Hade det varit en svartklädd person med tatueringar eller med färgat hår och hängande metallkedjor som yttrat sig hade jag inte reflekterat närmare. Det hade stämt med mina förutfattade meningar om personer och språkbruk, men den här lilla damen borde ha suckat och sagt: ” Det är inte lätt med bråk och skrik i porten”, eller något liknande.

Annonser

Om språkspanaren

Språkintresserad lärare och skribent
Det här inlägget postades i Tendenser och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s