Ortnamn

Att gissa vad ortnamn betyder kan leda till folketymologiska tolkningar, det vill säga att vi feltolkar något främmande  utifrån något som är bekant för oss. Exempel på folketymologi som inte har med ortsnamn att göra är fogsvans och snälltåg. Båda orden kommer från tyskan och heter då Fuchsschwanz och Schnellzug, alltså  rävsvans och snabbtåg. Sågen liknar en rävsvans till formen och tåget är snabbt och inte snällt,  även om det låter så.

Liknande faror lurar vid tolkningen av ortsnamn, till exempel i en del ortsnamn med -löv som efterled: Arlöv, Burlöv, Grimslöv och  Anderslöv.  Det har inget med vårt ord löv att göra utan -löv med den ursprungliga formen  -lev var något som efterlämnades, något man ärvde. Grimslöv var alltså Grims boplats som han hade ärvt.

Ett annat exempel är – ånger.  Ortnamnet Njutånger låter som att man kan njuta först och ångra sig sedan, men så är det förstås inte. Ånger är en vanlig efterled i flera ortsnamn längs norrlandskusten: Enånger, Harmånger, Selånger, Ullånger, Lövånger. Alla orterna ligger vid grunda havsvikar , så grund havsvik är alltså ordets betydelse.

Det finns ett motsvarande ord i Norge men då med a i stället för å: Leikangern och Hardanger.

Mina ortsnamnsefterforskningar började egentligen med att jag letade efter vad ordet hester/ hestra betyder i till exempel Hjelmshester, fast jag hittade annat intressant på vägen.  Enligt SAOB betyder ordet hester bokskog eller bokdunge. Det stämmer inte särskilt väl med vegetationen här i Småland. En annan förklaring hittar man hos Bengt Pamp i Ortnamn i Sverige. Han föreslår ”skottskog, lågskog” och det stämmer bättre, vilket inte betyder att inte  bokskogsförklaringen kan stämma i andra landskap för ortnamnstypen finns även i Väster- och Östergötland och Halland.

Annonser

Om språkspanaren

Språkintresserad lärare och skribent
Det här inlägget postades i Språkhistoria, Uncategorized och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ortnamn

  1. Karin skriver:

    Jag och flera andra har undrat över Njutångers och Harmångers namns betydelse. Tack!

    • språkspanaren skriver:

      Hej!
      Ja, jag har också skrattat åt namnet Njutånger. Det låter som man först kan njuta för att sedan ångra sig, men så är det förstås inte. Ordet ånger, som i Njutånger, Ullånger, Ångermanland med flera har betydelsen havsvik. Det kommer av ”ang” som betyder trång. Man har spårat det långt tillbaka till indoeuropeiska och vidare till fornsvenskans ”anger”. Om havsvikarna är trånga eller inte kan ju ha ändrat sig under århundradena, men -ånger beskriver alltså platsens läge.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s