Kategoriarkiv: Språkhistoria

Kan mannen vara gravid?

Nu och då hör man par säga. ”Vi är gravida”. Betydelsen är uppenbar. Alla förstår att man menar att man väntar barn . Att använda ”vi” i samband med ”gravid” betonar tvåsamheten, man vill visa att väntandet gäller båda, men … Läs mer

Publicerat i Språkhistoria, Tendenser | Märkt , , | Lämna en kommentar

Fel då – rätt nu

Vi uppfattar rätt och fel i språket utan att tänka på att det vi säger en gång i tiden kanske ansågs vara fel. Har du hört någon säga om klockan – Hon är fem. I stället för den är fem. … Läs mer

Publicerat i Språkhistoria | Märkt , , , | 4 kommentarer

Ord speglar tiden

I ordböcker får man förstås ordförklaringar, men det är också roligt att se hur ordböcker speglar samtiden. Jag sitter och bläddrar i Nya ord med historia av Peter Olausson. Boken har några år på nacken men känns ändå samtida (Ordalaget … Läs mer

Publicerat i Språkhistoria, Tendenser | Märkt | Lämna en kommentar

Södermanland och Västmanland

I förra inlägget skrev jag om landområdena runt Bottenviken. Det finns fler landskap som har väderstreck i namnet. Två exempel är Södermanland och Västmanland. Man kan då fråga sig ”söder och väster om vad?” Utifrån vårt moderna synsätt ligger ju … Läs mer

Publicerat i Namn, Språkhistoria | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Norrbotten,Västerbotten och Österbotten

Geografiska namn är ofta avslöjande. De kan säga något om hur naturen ser ut på platsen, eller vem som röjt och ägt området eller något annat historiskt intressant. Längst upp norr kallas vattnet mellan Sverige och Finland Bottenviken. Botten har … Läs mer

Publicerat i Namn, Språkhistoria | Märkt , , | Lämna en kommentar

Rätt eller fel?

Språkpoliser är vi alla ibland, speciellt när någon uttalar eller stavar ord på ett annat sätt än vi själva är vana vid. Jag har ett par uttalsfrågor: 1. Betonar du a eller i i ordet chassi? 2. Heter det kakofoni … Läs mer

Publicerat i Språkhistoria, Språkriktighet | Märkt , , | 2 kommentarer

Svärdssidan och spinnsidan

Mina litteraturstudier har gett en tydlig illustration till gamla uttryck. Förr kunde man till exempel använda uttrycket svärdssidan eller svärdslinjen om den manliga delen av en släkt och spinnsidan för den kvinnliga delen. Att låta svärdet symbolisera männen och sländan, … Läs mer

Publicerat i Språk och kön, Språkhistoria | Märkt , , | Lämna en kommentar

Manligt och kvinnligt i litteraturen

Jag har tidigare skrivit om manligt och kvinnligt språk och sedan gått vidare för att se hur män och kvinnor skildras i litteraturen. Resultatet finns dels i en nyutkommen bok och dels i den blogg som står under blogroll här … Läs mer

Publicerat i Språkhistoria | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ord med ändrad status

Ord kan ändra både betydelse och status. En äldre betydelseförändring som många har reagerat på är när Bellman använder ordet kåt i sina visor. Citat: Du Ulla Winblad kåt,/ Gunga i Roddar-båt (Ur Fredmans epistel nr 25) Ordet kåt hade … Läs mer

Publicerat i Språk och kön, Språkhistoria | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Fler ord med gemensamt ursprung

Det finns flera ord som har ett samband som man inte direkt ser, till exempel kamera och kamrat. Ordet kamrat är äldre i svenskan än kamera av naturliga skäl eftersom kamera är en relativt sen uppfinning. Det båda orden har … Läs mer

Publicerat i Språkhistoria | Märkt | Lämna en kommentar