Jag fick en fråga om när man använder fog-s vid sammansättningar av substantiv. Det heter ju sommarklänning men lördagsgodis. Med eller utan –s i fogen, finns det några regler?
Tre tumregler när man använder fog-s kunde jag dra mig till minnes: 1 om första ordet är en sammansättning, 2 om första ordet slutar på- ing, 3 om första ordet slutar på – itet eller – tion. Alltså: handbollsmålvakt, tidningsartikel , identitetsbevis och nationsflagga.
Men det var när jag började utforska regler för när man inte använder –s i fogen som jag blev tveksam. Har man överhuvudtaget nytta av de här reglerna och i vilka sammanhang i så fall? Så många ändelser och så många undantag! Se själva några exempel:
Fog-s används inte
- då första ordet slutar på –s eller –sje ljud
- om första ordet slutar på obetonat –el, -en,- er, -on
- då första ordet slutar på betonat –eri, -i , -ist, -ad, -ett, -ik, -on, -ur, -yr
- när första ordet slutar på vokal
- när första ordet slutar på obetonad vokal + – r, -l ,-n
Till allt detta tillkommer ju ord som har kvar rester av gamla genitivböjningar: varuhus, kyrkogård och oljetank (a har försvagats till –e).
Nja, jag håller mig nog till mina tumregler och de språkhistoriskt intressanta orden med rester av genitivböjning. Resten tror jag klaras lika bra med ordlista och varför inte en googlesökning.
Skriver man nyckelsknippa får man upp : Menade du nyckelknippa?
Källa: Hansson, Wallin: Övningskompendium i svenska
språkspanaren 